Suzanne Axell

Hon var blyg, tyst och hade ett leende jag kommer att minnas så länge jag lever. Platsen var i blomsteraffären i hörnet av Strinbergsgatan och Erik Dahlberggatan i Stockholm och plötsligt så insåg jag att min arbetskamrat, var en kändis, en av Hitchcocks senare favoriter.

 

Hennes namn var Tina Hedström och hon finns inte bland oss längre. Men den där gråkalla novemberdagen för ganska länge sen fick vi kontakt med varandra, fast våra liv var ganska olika. Hon var en glad 17-åring som kämpade för att få lite extrapengar och en kvinna som hade kunnat gå hur långt som helst på den internationella filmscenen. Om inte nerverna sagt stopp. Här i Sverige gjorde Tina Hedström sensation i tv-filmen om Maranatafamiljen som nekade sin dotter medicin. Även hennes rolltolkning i Glasmenageriet minns många-än idag. Alfred Hitchcock hittade henne och gav Tina en av de bärande rollerna i Topaz, där Tina Hedströms spröda nerver syns än på filmrutorna. Väl hemma i Sverige blev livet annorlunda. Borta var stjärnglansen, uppmärksamheten och den internationella filmvärlden. Istället blev det att sälja rosor och torka ett grått marmorgolv i hörnet av Strindberggatan. En dag tog livet slut för Tina Hedström. Alldeles för tidigt försvann hon till en lugnare värld. Men jag minns fortfarande hennes leende, blyghet och vänlighet, hos min arbetskamrat Tina.

 

/Suzanne Axell