Mina egna Hitchcockminnen

Jag själv på Gycklarnas torg i Marrakech där Mannen som visste för mycket spelades in 1956 Jag själv på Gycklarnas torg i Marrakech där Mannen som visste för mycket spelades in 1956

Alla har vi väl minnen från tillfällen som satt en speciell stämpel på tillvaron. Minnen som kanske gjort att vi just vid denna tidpunkt fastnade för något som gett inspiration och ytterligare ett fördjupat intresse i ett specifikt ämne. Minnen som etsat sig kvar i våra hjärnor. Naturligtvis minns jag sådana tillfällen som gjort att just Hitchcocks filmer betytt mycket för mig. Här är en del av förklaringen till mitt stora intresse för just Alfred Hitchcock.

 

Svenska på gymnasiet

Redan som liten knatte hemma i Arvika såg jag visserligen ett par Hitchcockfilmer på TV. Men jag minns väl inte speciellt mycket av dem. Det var inte förrän i gymnasiet på Taserudskolan i Arvika som mitt stora intresse vaknade till liv på allvar. På el-tele teknisk linje är det inte så vanligt med kulturella inslag. Men på våra svensklektioner fanns det en gnutta utrymme. Tack vare min svensklärarinna så kom jag på allvar i kontakt med Hitchcock och hans verk. För en helt vanlig tisdag under en helt vanlig svensklektion så stod det helt plötsligt något mycket ovanligt i lektionssalen. En filmprojektor. "Vi ska se en film som heter Fåglarna av en regissör som heter Alfred Hitchcock", sa fröken. "Jaha, hans filmer ska väl vara helt ok", tänkte jag. Jag hade då inte några klara bilder av hur hans filmer egentligen var. Inte var jag speciellt intresserad heller. Filmen rullade igång och jag kan minnas än idag hur jag sögs in i filmen. Hur jag totalt uppslukades av vad som försiggick framme på den vita duken. Jag minns tydligt hur jag kände mig lurad av det relativt rumphuggna slutet och hur jag så gärna verkligen ville veta varför fåglarna anföll den lilla byn Bodega bay. Hade jag fått så skulle jag ha tagit med mig projektorn och allt hem och verkligen specialstuderat varenda filmruta. Så bra tyckte jag och tycker jag än idag att filmen är. Här vid denna absoluta tidpunkt denna tisdagseftermiddag vaknade mitt stora intresse för Alfred Hitchcock och hans filmer till liv. Gissa om jag ville veta mera om denne man. Tänk vad en enda svensklektion kan förändra allt. Tack än en gång kära svenskfröken för din goda smak och ditt utmärkta initiativ att visa Fåglarna för dina elever.

 

Bodega Bay

Under hösten 1998 hade jag möjligheten att åka över till Kalifornien, USA. Men inte visste jag då att jag skulle få åka till Bodega bay där inspelningen av Fåglarna ägde rum. Att få komma till denna lilla by med sin numera tyvärr ombyggda hamn var ett enormt stort ögonblick för mig. Att få gå på den gata där Tippi Hedren flydde undan fåglarnas attacker mor skolhuset var stort. Att få stå utanför skolan och känna atmosfären var så mäktigt att det än idag ryser i hela kroppen. Enda besvikelsen var att hela hamnkvarteren inkluderat restaurangen, macken och bryggan var nedbrända och förstörda. Men den kusliga stämningen kunde man än idag ändå känna. Lyssnade jag dessutom riktigt noga så visst kunde jag höra måsarna skrika, kråkorna kraxa och småfåglarnas ilande, kvittrande och visslande läten.

 

Universal Studios

Under samma USA besök blev förstås besöket på Universal Studios en höjdpunkt. Att gå och röra sig i de kvarter där Hitchcock skapade många av Sina klassiker var fantastiskt. Inte blev det sämre av att jag under en förevisning om hur Hitchcock skapade sina specialeffekter agerade skådespelare i Saboteur. I slutscenen av filmen klänger sig filmens skurk i en äkta "cliffhanger" fast vi frihetsgudinnan. Allt för att sedan falla ner mot marken. Gissa vem som fick agera skurk i denna berömda slutscen...??? Att hänga där och aktivt medverka i en Hitchcockfilm och se detta på en stor duk var mer än häpnadsväckande. Detta var fantastiskt!!!

 

Hollywood

Även besöket i Hollywood var en stor stund för en filmfantast. Se Hitchcocks hem i Bel Air var i sig stort. Även att gå på Hollywood blw var stort. Och visst fann jag den...stjärnan med Alfred Hitchcocks namn på.

Jag själv utanför skolan i Bodega Bay
Tänk vad en filmvisning på en svensklektion kan förändra ens liv